- Följ min resa mot målet ... skid-VM i Falun 2015!
Publicerat: 19 oktober, 2014
Idag har det blivit träning med hela klubben:) Eller i alla fall delar av den. Varje söndag har klubben gemensam träning med rullskidåkning och idag passade det in för mig att haka på:) Kul att åka och prata lite med de andra medlemmarna och lyssna hur deras träning gått. Det är trots allt relativt många som tränar bra nu och det kommer förhoppningsvis synas i diverse klasser fram i vinter.
/Patrik
Publicerat: 17 oktober, 2014
Idag var det då dags för mig att få stå på den jobbiga sidan av bandets räcke:) Det var hög tid för ett laktattest och få lite koll på hur träningen fungerat och få koll på att jag tränar efter rätt pulszoner.
Testet går till som så att bandet är plant under hela testet, alltså 0 graders lutning. Belastningen ökas sedan genom att hastigheten på bandet höjs. Varje nivå är fyra minuter lång och mellan dessa nivåer mäts blod och puls för att sedan kunna ta fram sina optimala pulszoner för bästa utveckling. Det går även att se vart i sin träning man bör lägga störst fokus.
För egen del såg värdena riktigt bra ut om man jämför med tidigare tester jag gjort:) Där jag kommer att behöva lägga fokus framöver är i de högintensiva delarna vilket redan innan testet var planen:)
/Patrik
Publicerat: 16 oktober, 2014
Gårdagskvällens maxstyrkepass var bra på flera sätt. Grunden var givetvis att det blev ett riktigt bra pass och att kroppen svarade bra:)
Men det kanske roligaste av allt var att jag kan meddela att det börjar att bli fler och fler medlemmar på gymmet uppe på Billingehus. För så trångt som det var idag har det aldrig varit tidigare:) Riktigt kul att det är fler som inser hur skönt det är att träna med den fantastiska utsikten över Skövde. Men än finns det plats kvar så för er som inte har någonstans att träna och/eller känner att ni vill ha stans bästa utsikt när ni svettas på gym så är det bara att åka upp på berget och skaffa ett kort
Publicerat: 15 oktober, 2014
Ny dag och nya träningsmöjligheter:)
På morgonen har det blivit 2 timmar på rullskidorna igen. Denna gång på 3:or och i form av enbart stakning. Försökte få med några rejäla stigningar så armar och bål fick jobba ordentligt.
Ikväll blir det lite löpning och ett styrkepass med fokus på maxstyrka. Men närmast väntar frisören. Lika nervöst som vanligt;)
/Patrik
Publicerat: 14 oktober, 2014
Mjölksyrafest kan väl sammanfatta dagens första pass:)
I dag blev det ett riktigt sprintpass med rejält med mjölksyra som resultat. Körde fyra race á 3 minuter med 10 minuters vila mellan varje körning. På pappret ser det ju ut som att vilan är ganska lång, men när jag startade tredje och fjärde intervallen kändes det näst intill som jag aldrig haft någon paus:) Men trots det så gick det snabbare och snabbare. Det kan ju betyda två saker. Antingen att träningen givit bra resultat eller att jag maskade i början:)hehe
Dessa pass är riktigt sköna att köra. Man känner hela tiden hur lungorna stretchas till max och det går riktigt känna hur mycket passet stärkt kroppen när man vinglar hemåt på stappliga ben och orkeslösa armar.
Jag kan absolut rekommendera elitmotionärer att testa dessa riktiga maxpass någon gång då och då. Det är alltid fint att få pressa kroppen till sitt yttersta och se hur mycket man faktiskt klarar av. Något att tänka på är att ni ser till att ha ordentligt med vila mellan intervallerna samt att ni inte kör för många intervaller. Kom även ihåg att intervallen i det här fallet är 3 minuter och inte 30 sekunder. Det är ganska lätt att förivra sig annars och det kommer ni att få sota för:) Så trots att jag normalt sett alltid rekommenderar tröskelintervaller så kan även det här vara ett bra inslag i träningen emellanåt.
Detta är en gammal bild, men något åt det här hållet mådde jag i morse;)
/Patrik
Publicerat: 13 oktober, 2014
Det börjar närma sig säsong och jag tycker att det börjar bli hög tid att ta tag i hemsidan och börja dela med mig lite av hur dagarna ser ut så här in mot tävlingspremiären:)
Sedan sist har det hänt en hel del. Jag ska försöka att delge lite av de sakerna efter hand. Men det viktigaste är att träningen har flutit på bra och kroppen känns hel och börjar så smått bli redo för tävling igen. Jag tycker att jag har fått gjort det jag har velat och det känns som jag ligger i bra fas så här med sex veckor kvar till premiären.
De sista veckorna har fokus gått över mer mot maxstyrka och intervall. Tanken är att försöka slipa till det sista. Få till bra styrka och en kropp som klarar av vinterns smärta.
Just nu befinner jag mig hemma i Skövde efter att ha tillbringat första halvan av veckan i längdskidåkningens barmarksmecka Torsby. Det är alltid lika trevligt att få komma tillbaka och få möta Gräsbergets härliga stigningar och känna Hovfjället käka upp benen på ett underbart smärtsamt sätt. Hovfjället för med sig en viss hatkärlek efter att ha hängt över mig sedan första året på skidgymnasiet. Det sköna är att man utvecklats lite och slipper stanna och vila för att orka ta sig upp:)
Något som Torsby verkligen har som jag saknar här hemma är en rullskidbana. Det är en sådan otrolig skillnad att kunna köra intervaller så skidlikt med sådan kupering och kurvor och bara kunna fokusera på sin egen åkning och inte hur nästa bil som passerar har tänkt att köra eller hur bra ordning den mötande personen har på sin hund. Så en rullskidbana är högt upp på önskelistan och något jag ska försöka övertyga kommunen om att vi borde ha:) Intresset finns ju och Billingen har fortfarande gott om plats för detta ändamål.
Nu kör vi igen!:)
/Patrik
Publicerat: 6 juli, 2014
De två senaste dagarna har tagit lite extra hårt på vätskedipåerna:) Sommarvärmen har nog äntligen kommit till Sverige vilket i och för sig är riktigt skönt. Men innan kroppen har vant sig blir träningen lite extra tuff. Och så även återhämtningen:)
Igår blev det ett långpass stakning ihop med Fredrik Ousbäck. Vi vevade runt i tre timmar och lyckades bli både varma och hungriga innan vi var hemma. Överkroppen var rejält sliten redan från start detta pass, men tyckte ändå att jag höll ihop det bra och kom konstigt nog igång efter två timmar:)
Idag blev det en kortare löpsväng på en och en halv timme ihop med David. Lugnt och städat och det fick bli lite av ett återhämtningspass. Detta avverkades innan frukost och sedan har dagen bestått av arbete.
Nedan är bilder från löpturen:)
/Patrik
Publicerat: 5 juli, 2014
Igår var det dags att känna lite på vad kroppen gick för och ge den en rejäl omgång smärta i löpspåret. Några träningskompisar i Torsby skulle iväg och springa löptävling och då blev jag inspirerad och tänkte inte vara sämre än dem och sopade istället av ett testare på 10 km här hemma i Skövde.
”Tävlingen” blev 2 varv på 5 km-spåret med slalom mellan hundar och människor:) Ganska skönt faktiskt för då kändes det som det gick lite snabbare än vad det kanske gjorde:) Tyckte att kroppen var lite seg och jag fick slita i det fuktiga gruset som sakta men säkert käkade upp mina ben:)
Men i mål kom jag på 36:02 vilket faktiskt är det bästa jag någonsin har sprungit 10 km på. Och då räknar jag även in asfaltslopp vilket är en viss skillnad. Så trots att man alltid vill prestera bättre så är jag väldigt nöjd med tiden:) Öppnade lite väl hårt vilket gjorde att andra varvet gick nästa 1 minut långsammare än det första. Så det finns att jobba på:)
Målet med löpningen i sommar blir att lyckas krypa under 35 minuter någon gång. Men då får jag nog välja ett ställe med asfalt och lätt kupering:)hehe
/Patrik
Publicerat: 18 juni, 2014
Nu var det allt bra längesedan jag delgav något kring vad som händer i mitt skidåkarliv. Men nu är det dags igen:)
Sedan den 4:e april då senaste uppdateringen var så har det hänt otroligt mycket och det har varit fantastiskt mycket att göra. Jag kommer att delge er senare vad det är som har upptagit så mycket av min tid:)
När jag ser tillbaka på säsongen med lite perspektiv så tycker jag ändå att jag får vara väldigt nöjd. Som elitidrottare så vill man ju alltid vara lite bättre, prestera lite mer och lyckas lite bättre i alla lopp. Men jag har fått köra en hel säsong och kroppen är i gott skick:) Och det ser jag som en stor framgång.
Tävlandet tyckte jag gick bättre och bättre under hela säsongen och pricken över i kom i och med Vasaloppet:) Åkte dit utan några som helst förväntningar och hade varit nöjd om jag blev topp 100. Valde dessutom att staka vilket gjorde att jag var lite nervös för om jag ens skulle ta mig i mål utan att åka skate på slutet:) Men ju längre in i loppet vi kom desto piggare blev jag och mot slutet tyckte jag att jag hade riktigt bra med tryck i armarna. Ska se till att ligga lite längre fram i klungan nästa gång bara:) Men att glida över mållinjen som 29:a var extremt skoj och det kändes som en rejäl revansch!
Men nu ser jag framåt och det nya träningsåret har pågått sedan 1:a maj. Träningen fungerar bra och jag har fått till några riktigt bra intervallpass. Det har blivit mestadels klassiska rullskidor och löpning, men även något pass på cykeln:) Skaterullskidorna har fått vänta lite då huvudfokus i vinter helt klart ligger mot de klassiska distanserna.
Framöver ska jag försöka att vara lite aktivare i mitt bloggande så ni får följa med i min träningsvardag och se vad jag fyller dagarna med:)
/Patrik
Publicerat: 3 april, 2014
Skidsäsongen är för min del över och löpskorna har istället åkt fram. Och trots den låga dos löpning som varit under vintern så fungerar benen riktigt bra:)
Idag blev det banlöpning och ett pass innehållande 5 st ”Supertusingar”. Ett krävande pass som sliter bra på benen:)
En Supertusing innebär att du bestämmer vilken kilometertid du skall springa på. Sedan kör du 100, 200, 300 och 400 meter i exakt samma hastighet. Alltså motsvarande den kilometertid du valt. Det kan låta ganska lätt, men tro mig. Det är det inte:)haha
Bestämde mig för att försöka börja på en hastighet av 3:20/km. Sprang i den farten de två första intervallerna. Sedan körde jag 2 intervaller med farten 3:10/km. Benen kändes fortfarande relativt pigga så sista fick gå i 3:00 fart. Men då var det rejält pressade vader som kom in på upploppet sista gången:)
I morgon är det tänkt att det ska bli premiär på rullskidorna:)
/Patrik
Publicerat: 19 mars, 2014
Ett otroligt bra initiativ av de tre skidtokiga gossarna Erik Wickström, Rickard Bergengren och Mattias ”Z” Carlzon.
Viared Classic Rollerski körs söndagen den 11:e maj och är det perfekta sättet att få en kickstart på det nya träningsåret. En skidåkares träningsår börjar ju som jag säkert tidigare skrivit den 1:a maj. Då går startskottet för det långa underbara ”helvete” som kallas uppbyggnadsträning:) Att nu få något att se fram emot och som gör att man är ännu mer på tårna i starten känns riktigt skönt. Tävlingen startar på viared industriområde och är 37 km lång. Rullmotståndet som gäller är 2:or vilket känns kul:)
Det ska bli skönt att snabbt komma in i tävlandet igen vilket är något jag tidigare haft väldigt svårt med. Jag har alltid tänkt att tävla mycket under sommar/höst, men så har det inte blivit av. Så i år hoppas jag att kunna ändra på det och få med mig mer tävlingar och på det viset känna mig bättra förberedd när vintern kommer och kanske slippa vara sådär extremt oviss och nervös inför första tävlingarna och istället ha lite bättre koll på vart jag står. Nervös kommer jag väl förmodligen att vara ändå, men det får man väl leva med:)
/Patrik
Publicerat: 4 mars, 2014
Jag har ju enbart åkt ett Vasalopp tidigare så någon större erfarenhet av hur känslan dagarna efter brukar vara kan jag ju inte säga att jag har. Men vad jag minns är att det var brutalt mycket värre sist än vad det är nu:) Hade rätt rejält med träningsvärk igår, men idag är den i stort sett helt borta:) Känns inte som jag förtjänar att må så pass bra med tanke på hur det var i söndags. Dels så var ju åktiden rätt mycket längre än vanligt och dessutom så blev det ju enbart stakning vilket borde ha satt ännu djupare sår i musklerna:)
Så med andra ord kan jag både klä på mig, äta och gå själv:) Helt klart en stor fördel:)
Däremot är ju kroppen rätt så jäv.. slut, men det känns som ett problem man får leva med efter Vasan eller liknande lopp. Som sagt, bara att kunna klä på sig utan problem känns hur skönt som helst:)
/Patrik
Publicerat: 3 mars, 2014
Dagens Vasalopp blev så fantastiskt mycket bättre än vad jag någonsin vågat hoppas på. Efter en säsong där resultaten varit otroligt varierande hade jag inga större förhoppningar på någon framskjuten placering när vi passerade portalen i Mora. Jag hade ett drömmål om att kunna bli topp 50 och jag hade varit nöjd om jag blivit topp 100. Och så slutade jag som 29:a:) Så som ni förstår så är jag otroligt glad att det fick gå så bra som det gjorde:)
Att jag valde att staka hela loppet känner jag av rejält idag. Överkroppen är helt skrot, men uppenbarligen så kan jag ju i alla fall skriva på datorn så lite till fanns det nog att plocka ut trots allt:) Eller så har jag bara bra återhämtning:)haha
Efter att ha gjort två Vasalopp ”utan” förberedelser så känns det som att långlopp kanske är något jag ska satsa på i framtiden. Jag tycker faktiskt att det är ett rätt så spännande uppdrag att jobba mentalt med sig själv under så lång tid. Det hinner liksom hända ganska mycket mer under ett långlopp än en sprint:) Smärtan kommer och går och ena stunden tror man att man ska få ge upp och nästa stund så känns det som att inget kan stoppa en. Så trots att det värker överallt när man passerar mållinjen så har det en viss charm.
Även fast det är sprint och traditionell skidåkning som är huvudfokus än så länge så kanske det får bli en liten smygsatsning mot Långloppen framöver:) Oavsett så tror jag att dessa tävlingar och den träningen kan gynna varandra på ett väldigt bra sätt!
Idag blir det en riktigt skön vilodag och sedan tänkte jag försöka röra lite smått på mig i morgon.
Hoppas att alla ni andra som körde Vasaloppet också fick resultat som ni är nöjda med och att ni redan nu ser fram emot nästa år:) För ska man få en plats på dessa lopp numera så lär man ju hänga på låset när anmälan öppnar:)
Tyvärr har jag ingen bild från igår då jag hade fullt upp med att åka:) Även pappa hade lite dricka att langa så det blev inget fokus på plåtningen:) Ska se om jag kan hitta någon bild senare. Kan ju alltid vara någonstans jag lyckats fastna:)
/Patrik
Publicerat: 1 mars, 2014
Årets största tävling är nu här och det är dags för mig att göra min andra start i det anrika loppet mellan Sälen och Mora. 90 km ska avverkas på förhoppningsvis en tid under fyra timmar. Föret och formen får väl avgöra den saken:) Storleken på Vasaloppet går knappt att greppa. Inte heller betydelsen av loppet. Det är en så stor del i många människors liv och kanske en av de största anledningarna till att många motionerar och får en frisk kropp även övriga delen av året. Så Vasaloppet med alla kringarrangemang gör verkligen Sverige en stor tjänst inom friskvårdsområdet!
Men i morgon handlar det inte om motion och friskvård för min del. I morgon kommer det att göra ont och det är jag förberedd på:)
Under dagen har jag gjort de sista förberedelserna. Jag har testat vilka skidor jag ska tävla på. Jag har börjat käka kolhydratsuppladdning och jag har försökt att stretcha ut och förbereda min kropp och knopp på vad som komma skall. Det kommer att göra ont, men det är en smärta jag delar med drygt 15 000 andra vilket gör att det känns lite lättare:)
Så nu är det upp till Pappa att göra finishen på mina lagg och så hoppas jag att det är rejält surf i dem i morgon. Och med tanke på det före som varit tidigare i veckan kanske surf under skidorna kan vara bra i dubbel bemärkelse:)
För er som vill följa mig under Vasan så har jag startnummer 251.
Till alla er andra som ska åka Vasaloppet vill jag önska ett stort LYCKA TILL! Hoppas att ni får en trevlig dag i fäders spår!:)
/Patrik
Publicerat: 28 februari, 2014
Sitter nu i minibuss på väg från Torsby till Sälen och starten för årets stafettvasa. Jag har varit med och vunnit tävlingen tidigare och det är något jag hoppas få uppleva i år också.
I årets upplaga tävlar jag för ett lag vid namn Torsby.se. Det är vårt team i Torsby som står för musklerna under nummerlapp 1494 och jag hoppas att det ska räcka så långt som möjligt:)
Skulle vi vinna så får jag ju dessutom äran att åka först under målportalen i Mora. Bara det gör ju att det är värt att ta i så bloden sprutar:) Men då krävs att vi alla i laget har en bra dag. Och en liten ledning när jag går ut hade ju inte suttit helt fel:)
Vill ni följa vår framfart så har vi som sagt nummer 1494. Ni kan även följa oss här.
Vår laguppställning ser ut enligt följande:
Marcus Ruus
Rasmus Blom
Bob Impola
Oscar Persson
Patrik Johansson
/Patrik
Publicerat: 26 februari, 2014
Att få dela med sig av sina erfarenheter och inspirera människor till att starta sitt ”nya, bättre liv” kan nog alla förstå är otroligt givande. Men den kicken man får av det är betydligt större än ”otroligt givande”. Det är riktigt häftig och när man kan se i ögonen på folk att budskapet går rakt in och att de vill hem och prova det man föreslår skapas en skön värme i hjärtat och en tillfredsställelse av att ha fått möjligheten att ge någon ett gladare och piggare liv. Ett liv där man orkar göra det man vill och har en vikt som man trivs med. Att man vågar sätta mål eftersom man vet att man klarar uppfylla dem.
Skövdebostäder har sedan några år tillbaka startat ett aktivt friskvårdsarbete för sin personal. Nu har de även valt att involvera sina hyresgäster i detta vilket jag personligen tycker är ett otroligt bra initiativ.
Och i måndags var det min tur att få bli en del av detta arbete. På Aspö Gård i Skövde höll jag en föreläsning kring grunder i kost och träning. Och givetvis kring motivation i frågan då det i slutändan är det som är det viktigaste. Kunskapen är grunden, men utan motivationen så klarar man inte att ta steget. Inbjudna var personal och hyresgäster och det blev en riktigt trevlig kväll med mycket skratt:)
Nu hoppas jag att de som var där har kommit igång med sina ”nya” liv och jag vill önska dem och alla andra lycka till med sina livsstilsförändringar!
/Patrik
Publicerat: 10 februari, 2014
För tillfället råder full vinter. Eller åtminstone så åker vi skidor för fullt:)
Men snart är det ju dags för barmarkssäsong och läge att plocka fram rullskidor och löpskor igen. Då behöver vi alla ett bra mål att sträva mot i höst. Och under tiden som ni funderar på vilket mål ni ska välja så kommer här ett riktigt bra förslag där ni kan dela målet med era vänner, bekanta, arbetskamrater eller familjemedlemmar:)
Jag kommer nämligen att vara med och arrangera Billingestafetten som går av stapeln tisdag den 2:a september på Billingen i Skövde. En stafett där fem personer går, lunkar eller löper 5×5 km. Det perfekta arrangemanget att delta på för företaget. Eller ett prefekt tillfälle att utmana era släktingar. Det finns absolut inga krav på att man ska vara en duktig löpare utan tanken med det hela är att det ska bli en härlig kväll med många skratt. Och så lite tävling givetvis:)
Gå gärna in på Billingestafettens hemsidan och fundera på vilka personer just du ska ha med i ditt lag. För jag hoppas verkligen att du tänker delta:)
/Patrik
Publicerat: 9 februari, 2014
Då armen krånglar får benen lida:) Idag hade jag planerat in intervaller nu när det inte blev något tävlande igår. Men med en arm som fortsatt inte är ok så fick det bli intervaller på benskate. Eftersom jag visste att jag inte skulle kunna undvika mjölksyra valde jag att köra just mjölksyraintervaller. Och den planen lyckades helt galant:) En ganska hemsk upplevelse, men ändå med ett betydligt bättre flyt än jag trott:) Kanske börjar hitta någon slags form snart?
Hur som helst så har jag tagit min tredje och sista spruta idag och armen har blivit klart mycket bättre vilket känns lovande. Jag tror och hoppas att jag ska kunna vara redo för sverigecuptävlingarna i Borås nästkommande helg. Vill helst ha några pass med stavar innan dess, men jag tror att jag klarar av dem om någon dag:)
Får även passa på att gratulera Charlotte Kalla och Marcus Hellner till var sitt fantastiskt silver:) Så otroligt kul och väldigt motiverande att se deras framfart. Skickar även ett stort grattis till de andra i truppen som även de stått för fina prestationer! Och inte minst till vallateamet som fått en fantastisk start på mästerskapet:) Keep up the good work!
/Patrik
Publicerat: 8 februari, 2014
Allting har börjat flyta på fantastiskt bra. Träningen har fungerat kanon och känslan i kroppen har varit extremt bra. Fick ju dessutom med mig en seger i Billingens Långlopp förra helgen. Ett lopp som blev allt annat än underbart med ett av de tyngsta fören jag varit med om:)
Tävlingen gick på Billingen i Skövde på en varvbana som mätte 4 km. Som ni förstår så blev det ju en och annan omkörning under detta lopp då det var 500 personer på startlinjen:) Men alla motionärer visade bra hänsyn och vi försökte samsas om spåren på ett bra sätt.
Loppet startade i lugn takt och vi var många som höll ihop i 3-4 varv. På femte varvet så höjde jag farten och insåg ganska snabbt att de andra fick slita rätt så ont. Var inte riktigt meningen att få en lucka så tidigt, men det var ju bara att fortsätta. Väl inne i varvningen så fick jag en kul belöning genom rejäl kramp i magen:) Detta fick jag tyvärr slita med resten av loppet. Något i förberedelserna eller lite klen mage får jag nog ta tag i till nästa långlopp:)
Så efter detta blev det att staka på så gott som gick och försöka saxa i uppförsbackarna för att underlätta för magen:) Inte lätt utan fäste på skidorna! Ett bra lopp blev det i alla fall och jag fick med mig en ny seger!:) Dessutom den första i Billingens Långlopp:)
MEN! Dagen efter loppet så var ena underarmen rejält svullen och smärtade ordentligt. Fortsatte trots det att träna på då jag trodde att det enbart var någon smäll som jag kanske inte märkt av i stridens hetta under tävlingen. Men det ville inte riktigt ge sig och till slut fick jag ge upp och äta lite antiinflammatoriskt. Började samtidigt höra att det knarrade lite i armen när jag rörde på handen. Kunde då inkassera den sexiga diagnosen senknarr:) Inget allvarligt, men ack så krångligt. Så nu har jag fått två av tre sprutor och hoppas att jag är tillbaka för fullt nästa vecka. Istället för stakning har benen nu fått sig lite benskate på kontot vilket absolut var välbehövligt. Ibland kan det nästan vara lite bra med krångel för då tvingas man att ta tag i de delar som inte får prioritet tillräckligt ofta:)
/Patrik
Publicerat: 29 januari, 2014
Efter en otroligt tung vinter så fick jag äntligen inkassera säsongens första seger!:)
Tävlingssäsongen hittills har varit en stor besvikelse för egen del. Visst hade jag räknat med att få ganska mycket spö och i ärlighetens namn så visste jag väl vad som väntade. Det jag inte var förberedd på var att jag skulle få så in i helv… med spö! Trodde ändå att jag skulle kunna komma undan med äran i behåll, har ju trots allt åkt skidor några år tidigare. Men icke!
Så att för första gången denna vinter få lämna en tävlingsplats och känna sig nöjd! Tycka att skidåkning är kul igen! Känna att kroppen fungerar! Det var en helt fantstisk känsla. Ärligt talat så hade jag börjat tvivla på om jag någonsin skulle få vinna ett skidlopp med lite motstånd igen. Men det fick jag alltså:)
I söndags kördes Pilgrimsloppet i Åmål. Ett långlopp över 40 km som gick i lite gammeldags stuk. Enbart natursnö, ganska smala spår och mycket luriga kurvor. Själv hade jag inga större förhoppningar inför loppet. Visste ju hur det hade gått tidigare så det var med ett rejält stukat självförtroende jag åkte dit.
Men när starten gick så var det som att köra med en helt annan kropp. En kropp som ville åka skidor. En kropp som inte blev trött på samma sätt. En kropp som återhämtade sig på nolltid. Detta gick givetvis rakt upp i huvudet som även det blev intresserat av att åka skidor fort igen:) Jag är fullt medveten om att detta inte var något mästerskap eller liknande. Men det är ändå vansinnigt skönt att få känna känslan igen. Känslan när inget bromsar en. Känslan när man kan tänka sig att dö för att få vinna. Helt enkelt den känsla som saknats hela säsongen!
Tävlingen gick på en varvbana över 10 km och efter att ha legat i en klunga på fem man med bland annat Rasmus Blom och Gabriel Thorn så valde jag att i sista varvning trycka på lite grann. Märkte då att alla släppte:) Men att åka hela sista varvet själv hade jag ännu inte självförtroende till. Så jag valde att vänta in Gabriel och sedan var det han som gjorde grovarbetet medan jag bara hakade på. Hela sista varvet gick från klarhet till klarhet. Kände mig inte rejält trött en enda gång. Och som jag skrivit tidigare. Den känslan var ett tag sedan jag hade. Jag valde ändå att ligga kvar bakom Gabriel och väntade med att åka om honom till sista lilla backen innan upploppet. Sedan fick jag staka i mål med fyra sekunder till godo:) Äntligen var ordet!
/Patrik
