Kan man vara nöjd och missnöjd på samma gång???
Publicerat: 1 december, 2012, detta inlägg har inga kommentarer.
Med den frågeställningen summerar jag dagens tävling här på Idre Fjäll.
Jag är sjukt nöjd eftersom jag idag har bevisat att jag har tagit mig en bit på väg tillbaka efter att hela förra vinterns tävlingar och träning försvann p.g.a. sjukdom. Jag är nöjd för att jag äntligen kan tävla för fullt igen:) Och jag börjar närma mig den hastighet jag hade innan allt krångel började:) En sådan otroligt lycklig känsla:) Och tanken på att jag ska få köra sprint i klassisk stil nästa helg gör mig så otroligt taggad!!! Då är det sverigecup och det är då det gäller. Och till dess har jag släppt upp träningen mer och formen kommer att bli bättre:)
Det jag är missnöjd med denna dag är till och börja med min prolog. Fick ännu ett kvitto på att jag måste träna på att klara hålla hög fart redan i prologen.
Sedan kommer nästa del. Om jag står på startlinjen i en sprintfinal så siktar jag givetvis mot seger. Att då sluta femma är en stor besvikelse. Jag vill inte köra för att bli tvåa, trea, fyra, femma eller sexa. Det är seger som räknas! Och idag kände jag att jag inte hade en chans att matcha ”Brynte”. Därför är jag trots alla glädjekänslor av att vara tillbaka missnöjd med dagens tävling.
Men tankarna på kvällen har väl ändå fått mig att förstå att jag ska vara glad över att vara tillbaka:) Att kroppen fungerar och att jag kan åka fort igen:) Och fortare ska det gå fram i vinter:)
Det är även glädjande att min skövdekollega Johan satte personbästa i sprint idag:) Så nu hoppas vi på fina resultat på sprintstafetten på SM!
Jag får även passa på att gratulera Brynte till en snygg uppvisning och en imponerande seger.
/Patrik